Kommuner till salu

P4 Uppland avslöjar att SKB finansierar hög kommunchefs lön i Östhammar.
Att företag finansierar löner till kommunala tjänstemän är tyvärr inget nytt i dagens Sverige.
I malmfälten är detta en välkänd företeelse.  Ett stort antal tjänstemän i Gällivare och Kiruna får sedan flera år sina löner betalda av det vinstdrivande aktiebolaget LKAB.  Frågan har prövats rättsligt av förvaltningsrätten i Luleå som 2014 fann att detta är helt lagligt. Om domen är korrekt är det fel på lagarna.
Kommunen ska företräda medborgarna, inte vara köpta av företag.  Merkostnader för en kommun ska kunna betalas av företag, men det måste kunna skötas på ett annat sätt än att löner mer eller mindre direkt betalas av företag.

Hyresgästerna får betala stadsflytten

Kommunledningen har alltid lovat att Kirunaborna inte ska behöva betala stadsrivningen.  Nu blir det mer och mer klart att hyresgästerna kommer att få betala dyrt.  Först blir de fördrivna från sina hem och sedan får de fördubblad hyra i nybyggda lägenheter.  Den markanvisning kommunen nu gör kring nya stadshuset innehåller inget som kommer att få ner hyrorna.  Inga pengar från LKAB.  Butiksägare drabbas också hårt.  Det talas om femdubbla hyror.  Hur många butiker har råd med det?  Vilka kommer att ha råd att bo i nya Kiruna?  Jag tror inte att det går att få ekonomi i något mer än möjligen ett hotell eftersom hotellbrist råder eftersom hotell avvecklats.  Det är högst tveksamt om något mer kommer att byggas kring nya stadshuset av privata aktörer.  De som anmält intresse för Markanvisningen är byggföretag.  De vill ha betalt av någon.  Då återkommer den enkla frågan: Vem ska betala?
Det naturliga borde vara LKAB.  Men Kommunen har inte ställt några sådana krav i GP1 och GP2 avtalen.  Istället får hyresgäster betala.  Privatpersoner och företag.
Lösningen på den här katastrofen är att Kommunen borde krävt nyckel-mot-nyckel i avtalen.  Den enda metod jag sett som skulle innebära att Kirunaborna inte skulle behöva betala stadsflytten och att stadsflytten inte blir en stadsflykt, där folk helt enkelt flyttar från staden.

E10

Arbetsplanen för E10 är nu fastställd av Trafikverket i Borlänge.  Det finns inte på Trafikverkets hemsida, men jag fick den per post i torsdags.

Vid en snabb genomläsning kan konstateras att inget väsentligt ändrats.  Vägen kommer att skära av Kirunaborna från deras friluftsområde.

Efter att nu sett hur Trafikverkets process fungerar för nya vägar, både för 870 och E10, kan jag konstatera att det är en slags teater.  Massor av människor, föreningar, företag engagerar sig och lämnar synpunkter.  Sedan avfärdas synpunkterna en efter en av Trafikverket och man bygger vägen precis som man tänkt sig från början.  En skådeprocess som ska ge sken av demokrati.

Den aktör som kunnat påverka är Kiruna kommun, men det enda man stod på sig om är att E10 inte ska gå för nära Stadshuset.  Det var tydligen det enda som kunde engagera de styrande kommunpolitikerna.   Och där fick man till ändringar.  Vad jag förstår ska nu E10 börja byggas norrifrån för att tid ska finnas att planera runt Stadshuset.  Tänk om Kommunen kunnat ställa krav och få bort hela denna katastrofala vägdragning.  Enligt Trafikverkets skrift hade Kommunen inga synpunkter på den antagna arbetsplanen.  Tydligen tycker Kommunen att dragningen är bra.

Nu blir det att överklaga till Regeringen som är sista instans.

Sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna?

I kvällens Nordnytt rapporteras att

Prisraset på järnmalm har tagit ny fart och har nu nått de lägsta nivåerna på sex år. Nu vill LKAB sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

2014 var ett besvärligt år för LKAB och många andra gruvbolag och prisraset har fortsatt under det nya året. LKAB ska fortsätta vara lönsamhet genom att både producera mer malm och sänka kostnaderna. Nu vill gruvbolaget ha hjälp av malmfältskommunerna.

- Jag upplever att det finns en allt större förståelse i malmfälten, inte minst bland kommunerna, att vi behöver ta ansvar för samhällsomvandlingarna tillsammans. Det innebär också att vi måste sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör vid LKAB.

LKAB har så här långt avsatt nästan tolv miljarder kronor för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

- Vi avsätter de belopp som krävs för att täcka de kostnader som kommer att uppstå, och det kommer vi även att göra framåt, säger Frank Hojem.

Hur kan han tala om att sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna?
Kostnaderna kommer ju från lagkrav att skador från gruvverksamhet ska ersättas. Det är inga kostnader som LKAB kan minska, om man ska följa lagen.

Det här är varför alla kostnader borde fonderas externt, allt eftersom, vilket krävs i många länder, t.ex. USA. Det skulle dessutom lösa problemen med sanering efter att gruvor gått i konkurs.

Det mest anmärkningsvärda är dock uttalandet att det finns en förståelse i kommunerna för att kostnaderna för samhälsomvandlingarna måste sänkas.  Om det är sant innebär det att styrande politiker går med på att kommuninvånarna inte ska kompenseras för gruvbrytningens skadeverkningar!

Först har staten tagit ut miljard efter miljard från LKAB.  Sedan när det blir dags att betala räkningen ska redan fattiga kommuner betala.  Det här går mot en härdsmälta för samhällsomvandlingarna.

Nya Kiruna redan dyrare än beräknat

Radio Norrbotten rapporterar att En "infrakulvert" kommer inte att byggas eftersom "kostnaden rejält översteg det vi hade budgeterat".   Vad säger det om budgeten för nya Kiruna? 
Kritiken mot GP2-avtalet var ju att Kommunen tar hela den ekonomiska risken.  Om pengarna man får från LKAB inte räcker får Kommunen betala eller låta bli att bygga.  Redan nu visar det sig alltså att man inte klarat av att beräkna kostnaderna.

Valspurt

Mycket händer veckorna och dagarna innan valet.  Många nya aktörer vill påverka.  Nedan följer tre exempel.

I slutet av augusti närvarade Gruvtolvan på presskonferensen då Kenneth Stålnacke aviserade att han vill bli nästa Kommunalråd.  Gruvtolvan var inte för någon person eller parti, men däremot emot Gunnar Selberg och Centerpartiet. Att fackföreningar stödjer (S) är inte ovanligt, men att gå ut emot en person och ett lokalt parti på detta sätt är ovanligt.  Alla medlemmar uppskattade inte detta utspel.  Detta följdes sedan upp med annonser där man blandar ihop Kommun- och Riksdagspolitik och dessutom påstår felaktigheter. 

Gruvtolvans annons i Annonsbladet vecka 35.

Nästa exempel är ledaren i senaste numret av Kirunatidningen som är en  vinklad och elak politisk inlaga, där sittande Kommunalråd beskrivs väldigt positivt, samtidigt som personangreppen på Gunnar Selberg haglar.  Hur Kirunatidningen efter detta kan kalla sig "oberoende" är obegripligt.  Jag funderar allvarligt på att säga upp min prenumeration efter detta.  Synd, eftersom det är en utmärkt tidning om Kiruna, men Ledarna har på sistone blivit allt mer politiserade. Det är en sak att skriva lokalpatriotiskt, men en helt annan sak att stödja respektive sabla ner kommunala partier.

Ledaren i Kirunatidningen 7/2014. 

Det tredje exemplet är Progressums annonser i nya Kirunabladet.   Uppmaningen "tänk på det när du röstar" tolkar jag, och de jag frågat, som ett stöd till sittande styre i Kommunen.  En av ägarna till Progressum är Kiruna kommun.  I progressums styrelse sitter nuvarande Kommunalråd.  Att använda kommunala pengar för att driva partipolitisk kampanj kan inte vara lagligt, även om det sker indirekt via ett bolag.

En av progressums annonser i nya Kirunabladet vecka 37.

Villaägarnas annons

I sista Annonsbladet innan valet har Villaägarna en läsvärd annons (klicka på bilden för att få en förstorad version).  Alla boende i Kiruna borde läsa detta innan man går och röstar på söndag.

Löften

Styrande politiker ska bedömas efter vad de åstadkommit, inte vad de lovar.  Socialdemokraterna i Kiruna har en lång tradition av att lova saker som sedan ej sker.  Ofta i form av vallöften.  Saker man lovar och påstår innan valet, men som sedan ej uppfylls.  Oftast saker som ska hända efter valet så att man inte kan bli motbevisad innan folk lagt sin röst.  Sedan hoppas man väl att folk glömt bort allt innan nästa val.

I veckans Annonsblad påstår man tre saker (klicka bilden ovan för att läsa).  Alla tre påståenden är mer eller mindre osanna.

1. GP2 avtalet innebär inte att Kommunen garanterat får full ersättning för Bolagsskolan m.m. Kommunen har tagit över all ekonomisk risk från LKAB.  Hur mycket pengarna räcker till återstår att se.  Efter valet såklart. 
2. Här påstår man att det finns och byggs bostäder. 
   Att det är en enorm bostadsbrist i Kiruna som negativt påverkat stadens utveckling kan man inte bortse från, och S har haft många år att göra något åt situationen.
   Visst, det byggs bostäder nu, men hur många avvecklas samtidigt?  GP1 området med Ullspiran m.m. uppvägs inte av det som nu byggs nytt.  Kiruna har även med det som byggs nu antagligen en minskning av antalet bostäder. 
3. Fördubblade hyror är redan ett faktum, t.ex. för de som bott på Ullspiran och flyttar in i FABs nya lägenheter.  Människor som först tvingats flytta från sitt hem och sedan dessutom fått en fördubblad hyra.  Detta har S inte gjort någonting åt.
   Men efter valet ska det såklart bli bättre.  "Ersättningsfonder" är ett nytt begrepp man ej använt tidigare.  Varför inte nyckel mot nyckel som måste vara det enklaste sättet att lösa hyresproblemet? 
   Även om Kirunabostäder får en hyfsad lösning så återstår alla bostadsrätter privata hyresvärdar.  Att dessa "borde" kunna använda "ersättningsfonder" duger inte.  Det ska garanteras att de boende inte ska bli ekonomiskt lidande. 

 Styrande politiker ska bedömas efter vad de åstadkommit, inte vad de lovar. Oavsett vad S lovar så kan man konstatera att de historiskt sett.

1. Inte lyckats få full ersättning för alla merkostnader för samhällsomvandlingen från LKAB.  Pumpningen av avlopp över ett berg betalar man t.ex. årligen. 
2. Man har inte lyckats bygga tillräckligt med bostäder.  Man har t.o.m. lyckats förstöra bostäder. 
3. Kirunabor har redan tvingats från sina hem och fått fördubblad hyra. 

Damm

Jag vårstädade balkongen häromdagen genom att dra upp vattenslangen och spola bort allt gruvdamm som samlats under vintern.  Ett år gjorde jag misstaget att dammsuga balkongen.   Dammsugaren slutade suga efter ett tag och när jag konrollerade HEPA filtret var det tungt och svart.  Full med gruvdamm.  Man ska kunna tvätta filtret i vatten men det var omöjligt att få bort det svarta dammet.  Fick köpa ett nytt filter och på affären sa de att detta var vanligt.  

Jag upplever att dammningen blivit värre med åren och att det vintern 2014 var extra illa.  Nedan en bild hur det såg ut i skidspåren på Matojärvi i april.  Så mycket svart gruvdamm att glidet försvann.  Synd, snön hade räckt till flera veckor till med skidåkning.  Dessutom smälter snön mycket snabbare när den är smutsig. 

Matojärvi skidstadion, 21 april 2014.

Dammningen från gruvan är omfattande.  Det syns till och med från rymden.  Nedan är en sattellitbild där man tydligt ser Kiruna och Svappavaara som svarta smutsfläckar i en annars vit snötäckt fjällvärld. Man ser en dammplym som sträcker sig ända ner mot Torneälven från Kiruna.

Kiruna och Svappavaara från rymden 25 april 2014. 

Men det finns ju granskning av dammningen.  Av LKAB själva.  I deras Miljörapporter tas dammningen upp. Snömätningar ger några gram per kvadratmeter och månad, med stora variationer.  Det säger inte så mycket, men förutom nedsmutsningen, så undrar man ju vilka hälsoeffekter allt detta damm har.

Ett historiskt avtal

Dagens Kommunfullmäktige drog ut på tiden, till 22:35.  Konstigt vore annars.  En punkt på dagordningen var GP2-avtalet. Kaos på slutet när beslut skulle tas eftersom tre förslag samt avslag fanns som alternativ och det blev oklart hur beslutordningen då skulle se ut.
De tre förslagen var: Anta avtalet (S), Återremiss (Kn), Tillägg till avtalet (C).  Till sist blir det Votering, Ja eller Nej. 
S, V, SL, M röstar Ja.  Övriga partier Nej, eller Avstår.  29 Ja, 1 Nej, 7 Avstår.

Till sist klubbas dock det historiska avtalet igenom.  Ett historiskt dåligt avtal.  Två värsta problemen:

• Avtalet anger maximala belopp för ersättning.  LKAB är säkert glad.  Hela den ekonomiska risken har flyttats över till Kommunen.  Om risken är så minimal som (S) påstår, varför tar då ej LKAB risken?

• Detaljplaner kan ändras innan alla fastigheter i området sålts.  (S) påstår att man ej kan förhandla för andra, men det är precis det man gör i avtalet.  Man tar bort tryggheten som detaljplanen ger för fastighetsägare.

Fullmäktige från kl 17:53 kan höras här [11 MB].