Kommuner till salu

P4 Uppland avslöjar att SKB finansierar hög kommunchefs lön i Östhammar.
Att företag finansierar löner till kommunala tjänstemän är tyvärr inget nytt i dagens Sverige.
I malmfälten är detta en välkänd företeelse.  Ett stort antal tjänstemän i Gällivare och Kiruna får sedan flera år sina löner betalda av det vinstdrivande aktiebolaget LKAB.  Frågan har prövats rättsligt av förvaltningsrätten i Luleå som 2014 fann att detta är helt lagligt. Om domen är korrekt är det fel på lagarna.
Kommunen ska företräda medborgarna, inte vara köpta av företag.  Merkostnader för en kommun ska kunna betalas av företag, men det måste kunna skötas på ett annat sätt än att löner mer eller mindre direkt betalas av företag.

Hyresgästerna får betala stadsflytten

Kommunledningen har alltid lovat att Kirunaborna inte ska behöva betala stadsrivningen.  Nu blir det mer och mer klart att hyresgästerna kommer att få betala dyrt.  Först blir de fördrivna från sina hem och sedan får de fördubblad hyra i nybyggda lägenheter.  Den markanvisning kommunen nu gör kring nya stadshuset innehåller inget som kommer att få ner hyrorna.  Inga pengar från LKAB.  Butiksägare drabbas också hårt.  Det talas om femdubbla hyror.  Hur många butiker har råd med det?  Vilka kommer att ha råd att bo i nya Kiruna?  Jag tror inte att det går att få ekonomi i något mer än möjligen ett hotell eftersom hotellbrist råder eftersom hotell avvecklats.  Det är högst tveksamt om något mer kommer att byggas kring nya stadshuset av privata aktörer.  De som anmält intresse för Markanvisningen är byggföretag.  De vill ha betalt av någon.  Då återkommer den enkla frågan: Vem ska betala?
Det naturliga borde vara LKAB.  Men Kommunen har inte ställt några sådana krav i GP1 och GP2 avtalen.  Istället får hyresgäster betala.  Privatpersoner och företag.
Lösningen på den här katastrofen är att Kommunen borde krävt nyckel-mot-nyckel i avtalen.  Den enda metod jag sett som skulle innebära att Kirunaborna inte skulle behöva betala stadsflytten och att stadsflytten inte blir en stadsflykt, där folk helt enkelt flyttar från staden.

E10

Arbetsplanen för E10 är nu fastställd av Trafikverket i Borlänge.  Det finns inte på Trafikverkets hemsida, men jag fick den per post i torsdags.

Vid en snabb genomläsning kan konstateras att inget väsentligt ändrats.  Vägen kommer att skära av Kirunaborna från deras friluftsområde.

Efter att nu sett hur Trafikverkets process fungerar för nya vägar, både för 870 och E10, kan jag konstatera att det är en slags teater.  Massor av människor, föreningar, företag engagerar sig och lämnar synpunkter.  Sedan avfärdas synpunkterna en efter en av Trafikverket och man bygger vägen precis som man tänkt sig från början.  En skådeprocess som ska ge sken av demokrati.

Den aktör som kunnat påverka är Kiruna kommun, men det enda man stod på sig om är att E10 inte ska gå för nära Stadshuset.  Det var tydligen det enda som kunde engagera de styrande kommunpolitikerna.   Och där fick man till ändringar.  Vad jag förstår ska nu E10 börja byggas norrifrån för att tid ska finnas att planera runt Stadshuset.  Tänk om Kommunen kunnat ställa krav och få bort hela denna katastrofala vägdragning.  Enligt Trafikverkets skrift hade Kommunen inga synpunkter på den antagna arbetsplanen.  Tydligen tycker Kommunen att dragningen är bra.

Nu blir det att överklaga till Regeringen som är sista instans.

Sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna?

I kvällens Nordnytt rapporteras att

Prisraset på järnmalm har tagit ny fart och har nu nått de lägsta nivåerna på sex år. Nu vill LKAB sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

2014 var ett besvärligt år för LKAB och många andra gruvbolag och prisraset har fortsatt under det nya året. LKAB ska fortsätta vara lönsamhet genom att både producera mer malm och sänka kostnaderna. Nu vill gruvbolaget ha hjälp av malmfältskommunerna.

- Jag upplever att det finns en allt större förståelse i malmfälten, inte minst bland kommunerna, att vi behöver ta ansvar för samhällsomvandlingarna tillsammans. Det innebär också att vi måste sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör vid LKAB.

LKAB har så här långt avsatt nästan tolv miljarder kronor för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

- Vi avsätter de belopp som krävs för att täcka de kostnader som kommer att uppstå, och det kommer vi även att göra framåt, säger Frank Hojem.

Hur kan han tala om att sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna?
Kostnaderna kommer ju från lagkrav att skador från gruvverksamhet ska ersättas. Det är inga kostnader som LKAB kan minska, om man ska följa lagen.

Det här är varför alla kostnader borde fonderas externt, allt eftersom, vilket krävs i många länder, t.ex. USA. Det skulle dessutom lösa problemen med sanering efter att gruvor gått i konkurs.

Det mest anmärkningsvärda är dock uttalandet att det finns en förståelse i kommunerna för att kostnaderna för samhälsomvandlingarna måste sänkas.  Om det är sant innebär det att styrande politiker går med på att kommuninvånarna inte ska kompenseras för gruvbrytningens skadeverkningar!

Först har staten tagit ut miljard efter miljard från LKAB.  Sedan när det blir dags att betala räkningen ska redan fattiga kommuner betala.  Det här går mot en härdsmälta för samhällsomvandlingarna.