Bevara Kiruna stadshus!

Att talet om att Kiruna ska flyttas inte stämmer har jag skrivit om för länge sedan, Kiruna ska rivas, och nu börjar det med Stadshuset.
En namninsamling emot detta har startat med en väldigt bra beskrivning av situationen:

Alla har hört talas om att Kiruna skall flyttas

I takt med att gruvbytningen fortgår deformeras marken som staden står på och inom några få år kommer ett stort antal byggnader att behöva flyttas eller rivas.

Kiruna och flytten av staden har gett eko i hela världen

Kiruna växte fram i början av förra seklet i anslutning till den då största industriella satsningen i Sverige: järnmalmsgruvan LKAB. Det har blivit en internationellt känd stad av fundamental ekonomisk och kulturell betydelse. Ett unikt samhällsbygge vilket likt en mönsterstad en gång i tiden satte ambitionsnivån på den internationella arenan.

Men det är inte allmänt känt att planen nu är att riva husen istället för att flytta dem

Stadsmiljön och industrilandskapet är utpekat som kulturmiljö av riksintresse. Men nu är stadens kulturella arv akut hotat. Det är LKAB som tillsammans med Kiruna kommun har ansökt hos Länsstyrelsen om upphävning av byggnadsminnesmärkning för tre av stadens byggnadsminnen. Två av dem vill man riva, däribland stadshuset.

Ska stadsflytten starta med rivning av en av Kirunas främsta identitetsbyggnader?

Stadshuset är en av de byggnader som först påverkas av markdeformation pga gruvbrytningen. Hanteringen av denna byggnad kommer att ange tonen för hela stadsomvandlingsprocessen.
Stadshuset från 1963 är ett av landets mest storslagna, ritat av Arthur von Schmalensee och prisbelönat för sin arkitektur. Byggnaden har ett strategiskt läge mellan staden och gruvan och är av stor symbolisk betydelse för Kiruna. Den stora hallen kallas för ”Kirunas vardagsrum” och används för utställningar, konserter och möten bland annat stormötena i samband med gruvstrejken 1969. Byggnaden är känd i hela Sverige och självklar som byggnadsminne.

Det går att rädda stadshuset – utred alternativen ordentligt

Ska man inte studera alla tänkbara bevarandealternativ? Det finns exempel runt om i världen, såväl på att flytta stora hus i ett stycke, som på att originaltroget återuppföra skadade byggnader. Inte ska väl vi behöva nöja oss med en minnesbild av en så viktig karaktärsbyggnad som Kiruna stadshus? Både arkitektens och konstruktörens orginalritningar finns kvar. Det är fullt möjligt att flytta och återuppbygga Kiruna stadshus.

Har vi verkligen inte kompetens och råd att bevara vårt kulturarv?

I ansökan om upphävning av byggnadsminnet motiveras rivning med att det skulle vara för dyrt och komplicerat att flytta tegelbyggnader. Men några jämförande studier av olika möjligheter har inte presenterats. Och ett stadshus måste finnas i Kiruna och kommer att kosta oavsett hur man gör. Gruvbolaget LKAB är ett framgångsrikt högteknologiskt företag. Företaget gör nu rekordvinster åt ägaren staten och investerar miljarder i nya huvudnivåer, pelletsverk och annat som ökad gruvdrift kräver. Ingår det då inte att också ta hand om bevarandet av de hus som hotas av gruvdriften?

Svaret måste bli ett ja

Det är ett nationellt ansvar att bevara vårt kulturarv. Med ett återuppfört stadshus får LKAB, Kiruna kommun och hela landet något att vara stolta över. Något att visa när världens ögon riktas mot Sverige för att studera hållbar samhällsplanering.

Vi kräver

Upphäv ej byggnadsminneskyddet!

Satsa pengar för att finna en konstruktiv lösning för bevarandet!

Skapa en plan för det nya Kiruna där stadshuset finns med!

Ta ansvar för vårt nationella kulturarv!