Ställverket

Tydligen vill Kommunen och Vattenfall flytta ett ställverk till området kring gamla hoppbacken. Hur kan man ens komma på tanken att placera ett stort ställverk i ett rekreationsområde? Det naturliga är väl att placera det i ett redan "förstört" område. Bygg ställverket brevid soptippen, på andra sidan Kurravägen. Merkostnaden är lite längre ledningar, och lite effektförlust p.g.a. det.

Tyvärr är det här nog bara en försmak av hur det kommer att se ut vid Kirunas "flytt". Vattenfall är ett aktiebolag, och försöker givetvis komma undan så billigt som möjligt. Vad kommunen MÅSTE göra är att vara rädd om detaljplanen. Det är det enda maktmedlet vi har gentemot Vattenfall och LKAB. Ge inte bort en kvadratmeter utan skriftliga garantier.

I det här fallet borde Kommunen säga åt Vattenfall att bygga i ett redan exploaterat område, t.ex. vid soptippen. Kommunen måste inse att vår förhandlingsposition är utmärkt vad gäller ändringar i detaljplanen. LKAB måste lyda kommunen för att få bryta under stan. Vattenfall säljer minst 1% av sin el till LKAB, så jag tror inte att dom vill bråka med sin största kund.

Bogdanoff-tjärnen är en första test på vem som bestämmer, och vem som betalar, när Kiruna rivs.

Länkar till NSD-artiklar

Många av mina länkar är till NSD-artiklar. Efter att tidningen nyligen gjorde om sin hemsida fungerar inte länkarna längre. Allt eftersom jag har tid ska jag försöka byta ut de brutna länkarna till fungerande. Det tar dock tid eftersom man bara kan söka på nyckelord i NSDs arkiv, vilket gör att man får gissa sig till ett passande nyckelord. Att försöka med Kiruna fungerar inte heller eftersom man endast får upp max 50 träffar (nyaste). Förhoppningsvis får NSDs arkiv bättre sökfunktioner framöver.

Oberoende utredning

Enligt artiklar i Kuriren och NSD den 7 september kommer kommunen att begära en oberoende statlig utredning av den sprickbildning som drabbar Kiruna. Det är Niklas Sirén som kommit med förslaget som jag skrivit om tidigare.

Vänsterpartiets förslag får stöd av Kirunapartiet och Centern. Den intressanta situationen är då att kommunstyrelsens beslut går emot kommunledningens åsikter. Vilket inte gillas av en del politiker. Kenneth Stålnacke: Undertonen blir att vi egentligen inte litar på LKAB. (varför ska man förutsättningslöst lita på ett vinstdrivande aktiebolag?). Hans Swedell: Det är oseriösa och ansvarslösa politiker som drev igenom beslutet. (exakt vad är oseriöst och ansvarslöst med förslaget?) Swedell ondgör sig även över att Törnman bytt åsikt under debatten. Det ser jag tvärtom som något positivt - att en politisk debatt utmynnar i att någon byter åsikt borde ske oftare.

Dagen efter fortsätter kritiken med en ilsken krönika i Kuriren som bl.a. säger att vänstern, kirunapartiet och centern inte har haft kommunens bästa för ögonen. Hur kan man anse att en oberoende, statligt bekostad, utredning inte är bra för kommunen? Borde inte alla vara positiva inför möjligheten att få så mycket information som möjligt när en stad måste rivas?
Törnman är med all rätt upprörd i NSD och i sitt Veckobrev över att Kenneth Stålnacke även kommer att framföra sin egen avvikande åsikt vid mötet i Stockholm med Malmfältsgruppen. Med en sådan inställning kommer han knappast att övertyga någon om att tillsätta en utredning. (Vem betalar kommunens resande förresten?)

På fredag möts så Malmfältsgruppen (Kenneth Stålnacke, ordföranden Thomas Östros, Ulrica Messing, Martin Ivert och Tommy Nyström) och Stålnacke är tvingad att framföra Kommunens önskan om en utredning. Thomas Östros efter mötet:

Man har haft en diskussion om inte andra borde titta på de här sprickbildningarna och vi kom överens om att här är det väldigt viktigt att bolaget, men också myndigheter som ansvarar för sådan här frågor, tillsammans nu så snabbt som möjligt ser till att möta medborgarna för att klara ut alla frågor för det finns nog ingen som är så kunnig om berget som LKAB. Men de jobbar inte själva. Dom jobbar tätt ihop med våra myndigheter och med forskare i både Sverige och världen. Det behöver de använda nu för att räta ut frågetecken.
Enligt Thomas Östros har uppdraget att ?reda ut alla frågetecken? gått till LKAB:s VD Martin Ivert.

Otroligt, men så står det i Kuriren: Östros låter LKAB själv ta hand om granskningen av LKAB!. Det kan man kalla oberoende utredning. Dessutom likställer jag inte att möta medborgarna för att klara ut alla frågor med en utredning. Vad som behövs är en tjock grundlig rapport skriven av oberoende experter som har tillgång till LKABs information och som reder ut om malmen kan brytas på annat sätt eller annan plats och i så fall till vilken merkostnad.

Precis som i svaret på mitt brev visar Östros noll intresse att införskaffa oberoende information. Istället låter han ett fåtal ingenjörer vid ett vinstdrivande aktiebolag bestämma en hel stads öde. Och hans uttalande om samarbete med myndigheter och med forskare i både Sverige och världen tror jag vad jag vill om. Finns det någon dokumentation av det samarbetet? Offentliga rapporter? Om staten inte vill ha en oberoende granskning borde man i alla fall offentliggöra det beslutsunderlag som LKAB har.

Vi får se om kommunstyrelsen går vidare med sitt krav om en oberoende utredning, eller om det stannar här och rinner ut i sanden. Kommunen borde kräva en utredning som underlag för sitt framtida beslut om ny detaljplan. När detaljplanen väl ändrats har man förlorat sin förhandlingsposition gentemot staten och LKAB, och kan knappast få igenom några krav.

Vänsterpartiet kräver konsult

Äntligen ifrågasätter någon lokalpolitiker (förutom Lars Törnman) aspekter av Kirunas rivning. I NSD-artikeln säger V:s Niklas Sirén att

Med en oberoende konsult skulle man kunna undanröja alla tvivel kring hur sprickbildningen ser ut.

Det viktiga är att någon kräver en oberoende granskning, samt att Näringsdepartementet bör betala. Två saker som jag tidigare skrivit om. Dock rör det här bara sprickbildningen, d.v.s. konsekvenserna, inte de två centrala frågorna: Om man kan bryta på annan plats och/eller på annat sätt för att i förväg minimera sprickbildningen.

Sydafrikansk artikel

Ibland verkar intresset från andra länder vara större än intresset från svenska medier. Tidigare har t.ex. BBC skrivit om rivningen av Kiruna.

Sydafrikanska News24 har den 26 maj en artikel som beskriver att

Sweden's northernmost town is preparing to move its city centre elsewhere to save it from sinking into the ground due to gigantic cracks created by iron ore mining.

Längre ner i artikeln kan man läsa att

"Some buildings have a high cultural value," said Karl Wikstroem, who is responsible for quality and legislative matters at LKAB, the state-owned mining company, which will pay for the bulk of the move.
"For others it's perhaps not worth it," he said.

Här klargörs för första gången att det inte är frågan om någon flytt, utan att staden ska rivas. Hur många hus kommer LKAB, ett vinstdrivande företag, tycka att det är värt att flytta? Kanske kyrkan och stadshuset. Det är märkligt att behöva läsa om det i en Sydafrikansk tidning, och inte i en Svensk tidning. Varför skriver inte svenska journalister om detta?

Lotta Gröning om Kiruna

Hon skriver i sin blogg på Aftonbladet.

Nu har det alltså kommit kritik från unga landskapsarkitekter som uppmanar kommunen att inte bara lita på LKAB utan göra en oberoende utredning. Men tji fick dom! På Kiruna kommun litar men helt på staten och LKAB.

Jag har inte lyckats lokalisera eko-inslaget hon refererar till. Det är inte bara förvånande att kommunen litar på LKAB, ännu mer förvånande är att staten okritiskt får all sin information från LKAB. Något som bekräftades i brevet från Näringsministern.

Den 3 juni tar hon även upp ett brev jag skrev till henne i frågan, och skriver bl.a. att

Mats menar att riva Kiruna är en lika stor katastrof som när Sundsvall brann 1888. Jag måste hålla med honom i detta. Det är ganska häpnadsväckande att man ska riva och flytta en stad utan att någon egentligen opponerar sig.

samt att

Den här frågan behöver röras i det är säkert. Det är märkligt vad ett statligt bolag med miljarder i vinst kan åstadkomma! Som jag tidigare berättat är inte kommunpolitikerna heller intresserade av några oberoende utredningar. De litar helt och fullt på LKAB:
Skrämmande Tycker ni inte!

Nya kartor?

Lars Törnman skriver i sitt veckobrev nr 21 att

Allt snack om att flytta Kiruna någon annanstans har fallit platt på backen. Så länge vi kan blicka framåt och då talar jag om ungefär 30 år så finns ingen anledning att flytta Kiruna av gruvtekniska skäl. De fastigheter som berörs under tidsrymden är LKAB:s egna. Alliansen har gjort sig löjlig bland Kirunaborna med deras budskap om att "nu skall Kiruna flyttas".

Har han någon ny information? Enligt alla kartor jag sett innefattar 30-årsgränsen avsevärt mer än LKABs egna hus. Bangården, stadshuset, kyrkan, Hjalmar Lundbohmsskolan, samt massor av mindre byggnader, och sjukhuset på randen.

Ser nu en artikel i Kuriren där det anges att

LKAB har aviserat att området Ullspiran är beboeligt fram till åtminstone 2013

Tydligen finns det nya kartor...

Stålnackes 1 maj tal

Talet börjar minst sagt positivt med utropet att

Kiruna går en ny "guldålder" till mötes!

Senare nämns, nästan i förbifarten, att

Delar av Kirunas bebyggelse måste flyttas. I det svåra men oerhört viktiga och spännande jobbet att förflytta staden i någon lämplig riktning inbjuds alla att delta och alla ges möjlighet att göra sin röst hörd.

Det är som hämtat ur Grönköpings veckoblad. Rivningen av stora delar av vår stad beskrivs som att vi alla tillsammans ska förflytta staden i någon lämplig riktning. Talet avslutas med utropet

Drygt 100 år efter den första visionen om Mönsterstaden Kiruna så fortsätter bygget av Mönsterstaden Kiruna, del 2!

Tyvärr har jag svårt att se Stålnacke som en ny Lundbohm, och vem ska betala den här gången?

Nya Kiruna visualiseras

NSD skriver att

För kommunledningen återstår bara två alternativ för flytten av delar av Kiruna. I början av juni får kirunaborna se dem med egna ögon. - Vi måste veta i vilken riktning staden ska växa, säger Kenneth Stålnacke, kommunstyrelsens ordförande.

Allting är redan bestämt. Det som återstår för Kirunaborna att tycka till om är två alternativ för den nya stadens placering. Kommunen, precis som Näringsdepartementet, hoppar helt över frågan om staden behöver rivas. Det bestäms av några ingenjörer på ett vinstdrivande aktiebolag.

Det sägs att man ska utreda två alternativ som är tillräckligt tillfredställande med tanke på riskfaktorer. Problemet är att det inte finns någon definition av riskfaktorerna. Ingen riskanalys som väger kostnader mot nytta, t.ex. olika tänkbara rasriskkartor beroende på hur man bryter malmen i framtiden. Sådan information som en oberoende utredning skulle kunna ta fram. Det skulle ge en grund för en demokratisk diskussion av hela frågan. Det odemokratiska förfarandet nu är att LKAB pytsar ut ogrundad information till kommunen och media. Kommunen ställer i sin tur medborgarna inför ett fullbordat faktum.

Slutligen sägs att

I december 2006 ska kommunen fastställa den slutgiltiga översiktsplanen.

Tiden är knapp om något ska kunna göras åt vad som håller på att hända. Jag är nästan förvånad att beslut ej ska tas förrän om 1,5 år. Det är ironiskt nog en lång tid om man ser till hur allting skyndas på i den här frågan.

Som vanligt undrar jag även: Vem betalar för kommunens planeringsarbete?

Ser även att Kuriren har en artikel som beskriver tre alternativ: Luossavaara, Sandstensberget eller Aptasvaara.

Östros lovar 2,5 miljarder

Tyvärr räcker väl dessa miljarder knappt till att flytta järnvägen, bangården, m.m. Det kommer att kosta 2-3 miljarder enligt tidigare uppskattningar. Kunde han inte avsatt några miljoner till en utredning om hur mycket pengar som behövs? Det hade kunnat bekosta en grundlig utredning av utomstående gruvexperter. Återigen: Behöver Kiruna rivas?

Utan Kiruna hade inte LKAB funnits

Martin Ivert säger att Utan LKAB hade inte Kiruna funnits. Jag skulle vilja vända på det, utan Kiruna hade inte LKAB funnits.

Samma dag uttalar sig Gruvtolvan om vem som ska betala. Inte LKAB enligt 12:an. Hur som helst är det Staten som måste betala. Hade allt skötts med framförhållning hade man kunnat fondera LKABs vinster under många år (istället för att låta dom gå in i statens kassa). Nu har antagligen LKAB inte de pengar som behövs, alltså måste staten betala.

Det är lätt att tänka sig vad som kan hända:

1. Kiruna måste rivas, annars måste gruvan läggas ned.
   
   Kiruna rivs.


2. LKAB kan inte betala vad det kostar att bygga upp en ny stad, i så fall måste gruvan läggas ned.
   
   Ingen vill betala uppbyggnaden.

Staten, genom LKAB, hotar med nedläggning och Kiruna blir utan ersättning.

Stålverk i Kiruna

Törnman verkar vara den enda politiker som arbetar för Kirunabornas bästa, och kommer med konstruktiva förslag.

Är inte Luleå för långt från kunderna? Kiruna har ju tillgång till Narviks isfria hamn. Även om stål går på järnväg till södra Sverige och övriga Europa, så är avståndsskillnaden från Luleå eller Kiruna försumbar.
Precis som med LKABs huvudkontor håller inte argumentet att Luleå skulle vara mer centralt än Kiruna i ett internationellt perspektiv.

Se även ursprungsartikeln med Törnmans förslag

Kirunas framtid

Vem betalar för kommunens nya hemsida Kirunas framtid, som ser väldigt påkostad ut? Antagligen Kommunen. Samma Kommun som har stora ekonomiska problem.

Lasses veckobrev

Lars Törnman är den enda politiker som jag sett uttala sig kritiskt om rivningen av Kiruna. I Lasses veckobrev nr. 9, 2005, skriver han att

Visst är det bra med "flytten av Kiruna" om det sker på sådant sätt att vi inte själva får stå för hela kalaset. Som det är nu har Göran Persson tydligt deklarerat att vi får själva lösa frågan tillsammans med LKAB. Att riva och bygga nytt kostar enorma summor oavsett om det handlar om V/A, gator, fjärrvärmekulvertar eller hus. Byggkostnader gör självfallet att boendekostnaderna rakar i höjden. Någon måste ju betala och som det ser ut hittills så får vi Kirunabor stå för notan. Inte hjälper det att mantra ut budskapet om "goda vänner" som ställer upp. Vi har redan sett vad "vännerna" i landstinget gjort för Kiruna.

Just det, om vi utan krav förlitar oss på att det ordnar sig, slutar det helt säkert med att Kirunaborna får betala.

Förslag till inskription

I Kiruna kyrkpark finns en gravsten. Jag föreslår att man gör ett tillägg i inskriptionen, markerat med rött nedan.

I och med detta glöms det aldrig bort vilka som bar ansvaret.

Varför skriver jag det här?

Om någon undrar varför jag skriver här så är bakgrunden följande. Jag tycker att all rapportering i medierna om den förestående rivningen av Kiruna varit helt okritisk. Den största frågan är om staden överhuvudtaget behöver rivas. Finns det andra alternativ än att stänga gruvan? Om det skulle vara så att enda alternativet till rivning är stängning av gruvan så skulle jag kunna godta det. Kiruna skulle inte funnits utan gruvan. Problemet är att undersökningen av andra alternativ verkar vara bristfällig, för att inte säga obefintlig. Hur kan några ingenjörer i ett aktiebolag utan insyn få bestämma en hel stads framtid? Varför tillsätts inte en oberoende offentlig utredning? Den skulle kunna bestå av utländska sakkunniga utan bindning till LKAB. De skulle få i uppdrag att undersöka alla tänkbara alternativ och kunna komma fram till vilka som är ekonomiskt rimliga. Kanske kan man då välja ett alternativ som är dyrare (ger mindre vinst för LKAB) men som minskar de enorma sociala konsekvenser som en rivning av en stad innebär.

Sedan finns många mindre, men nog så viktiga, frågor. Vem betalar alla kostnader för flytt och rivning av hus, ny infrastruktur, m.m.? Varför har inte Kiruna kommun förhandlat fram skriftliga garantier på att alla merkostnader kommer att täckas av staten och LKAB? Jag tror att det finns en uppenbar risk att Kommunen blir sittande med Svarte Petter i slutändan. Man har redan nu börjat spendera pengar på möten, resor, planering utan att vara garanterad ersättning. Kommunens ekonomi är redan i utgångsläget katastrofal (man drog in julgranen på min sons dagis för att spara pengar) och pengarna kommer att tas från vård, skola och omsorg.

Om inte vi kommunmedborgare ställer krav på Kommunen, LKAB och Staten så är vår stad snart jämnad med marken och kommunen i konkurs.

Kommunen uppvaktar Näringsministern

Kenneth Stålnacke skriver på SAPs hemsida att han uppvaktat Näringsministern, och räknar upp några frågor som togs upp:

1. behovet av en gemensam överenskommelse mellan Kiruna kommun - LKAB - Staten så att inga oklarheter ska råda kring vem som gör och står för vad.
   
   Bra, men detta borde ha funnits redan när kommunen spenderade den första kronan på planering.
   
   
2. Vi föreslog också att LKAB nu måste få börja fondera ur de starka vinstmedel man själv får fram, för de framtida kostnader som samhällsomvandlingen kommer att medföra. Istället för att som nu där delar av vinsten går till andra samhällsprojekt så bör LKAB få fondera dessa medel i Kiruna. Detta ser vi som det enklaste sättet att finansiera samhällsomvandlingen/framtidsinvesteringarna.
   
   Varför ska kommunen lägga sig i hur Staten och LKAB löser det ekonomiska? Men här skulle vara ett utmärkt läge att kräva en avgift till kommunen per ton malm, alternativt andel av vinsten. Utan tidsbegränsning, som ersättning till kommunen, inte för de direkta kostnaderna, utan för de sociala merkostnaderna (för sveda och värk).
   
   
3. LKAB:s huvudkontor bör nu flyttas till Kiruna som en tydlig markering från ägarens sida att det är nödvändigt att koncernledningen finns på plats i Kiruna dagligen i denna angelägna och omfattande förändringsprocess!
   
   Här är en fråga som borde drivits hårt för länge sedan! Varför är ledningen separerad från verksamheten? Jag kan förstå storbolag som placerar huvudkontoret nära en internationell marknad, i London eller New York. Men hur kan man placera ledningen i Luleå? Jag tror att just detta är en stor anledning till att hela den framtida gruvbrytningen blivit den skandal den är, med missade inmutningar och otillräckligt utredda alternativ. De med makt sitter i Luleå utan direktkontakt med verksamheten i Kiruna och utan djupa kunskaper i gruvbrytning. De kunskaperna finns i Kiruna, men man har inte makten och framtidsvisionerna. Flytta Huvudkontoret till Kiruna, eller varför inte återinföra en disponent?
   
   
4. Högskole- och forskningssatsningen på 100 miljoner kronor som LKAB finansierar bör lokaliseras till Kiruna!
   
   Bra förslag, men antagligen för sent.
   
   
5. Eftersom SGU nu också gett sig in i diskussionen så bör en SGU-enhet lokaliseras till Kiruna så att de på plats och ställe kan göra ett mer ingånde jobb kring Riksintresset järnmalmen!
   
   
6. Etableringen av centralen för automatisk hastighetskontroll lovade han ta tag i.

Jag är positivt överraskad av de frågor som togs upp. Risken är tyvärr att det bara stannar vid diskussioner som snabbt glöms bort. Vad som behövs är att Kiruna sätter kraft bakom orden genom att t.ex. sätta villkor som måste uppfyllas innan kommunen utfärdar de tillstånd och planändringar som behövs för den framtida brytningen. Ingen ska t.ex. inbilla sig att LKABs huvudkontor kommer att flyttas till Kiruna utan motstånd.