fredag, januari 05, 2007

Hyror

När Kiruna rivs kommer hyresgäster att tvingas flytta till nybygda hyreshus. Det kommer tydligen att innebära rejäla hyreshöjningar. Något jag även skrivit om tidigare. Lars Törnman skriver i sitt veckobrev att
FAB har aviserat att nya bostäder för de som bor i Gullriset kommer att ha månadshyror som är två till tre gånger dagens. Varför skall de straffas för att LKAB tvingar dem att flytta på grund av rivning. Självfallet måste LKAB se till att subventionera mellanskillnanden.
Kommunens VA-avgiftshöjningar för hyresgäster som nyligen orsakade sådana protester bleknar i jämförelse. Visserligen ligger denna fråga några år frammåt i tiden, men protesterar ingen nu kommer hyresgästerna att stå inför fullbordat faktum när det väl är dags. I NSD 4 januari står dock att läsa
Kan staten subventionera hyrorna för dem som måste flytta från rasriskområde till en nybyggd fastighet?
- Nej, det finns inget utrymme inom lagen för subventionerade hyror, säger Ann-Catrin Fredriksson, kanslichef vid Kiruna kommun.
Hyresgästerna ska alltså tvingas flytta, se sin stad rivas, och som tröst få åtminstone fördubblade hyror. Hänvisningen till lag är märklig på flera sätt. Antagligen avses Minerallagen, som i stora drag säger att skada ska ersättas. Att få sin boendekostnad mer än fördubblad är uppenbart en skada enligt min mening. Dock är det fastighetsägaren som enligt lagen kan få ersättning för skada. Men om fastighetsägaren får ett nytt hyreshus på annan plats som ersättning förstår jag inte varför hyran ska höjas. Men det är klart, får fastighetsägaren ut ett marknadsvärde räcker det inte till för att bygga ett nytt hus. Därav i så fall de höjda hyrorna. Ett problem i samanhanget kan vara att FAB ägs av LKAB och därmed knappast kommer att ställa krav.

Det ska noteras att hyreshusen är belägna utanför den bearbetningskoncession som orsakar skadan. Att skador sker utanför tillåtet område verkar vara ett uppenbart lagbrott. Något som kanske även kan ge hyresgäster laglig möjlighet till ersättning.

Hänvisningen till lag är minst sagt naiv. Tillämpbara lagar anger ju bara miniminivåer. Hela frågan borde lösas i förhandlingar mellan kommunen och LKAB. I och med att kommunen beslutar om detaljplan, som måste ändras om LKAB ska bryta som dom vill i framtiden, har man en utmärkt position att förhandla fram skriftliga garantier på att kommunens invånare ej ska lida ekonomisk skada. Om kommunen inte stödjer sina medborgare nu när man har chansen kommer situationen bli som i Malmberget, där var och en får kämpa på egen hand för varje krona i ersättning från LKAB. Tyvärr ser det för mig ut som att samma sak kommer att hända i Kiruna med nuvarande kommunalledning.

måndag, augusti 14, 2006

Törs man fråga...

Kommunstyrelsen beslutade 2005-09-05
att ge kommunstyrelsens presidium i uppdrag att av Malmfältsgruppen begära en statligt finansierad oberoende utredning av sprickbildningens utveckling och spridning i Kiruna.
Har kommunstyrelsens presidium begärt det?
Vad var svaret?

Viktiga frågor inför valet.

Malmfältsgruppen


Vårt Kommunalråd har alltid hävdat att Kirunas medborgare ska vara delaktiga i rivningen av Kiruna. Om man skrapar på ytan visar sig det dock vara en fasad. Jag har en längre tid varit nyfiken på vad som sades under Malmfältsgruppens möte i september 2005. Därför skrev jag till Näringsdepartementet och frågade efter protokoll och övriga handlingar från mötet. Jag fick avslag med motiveringen att det inte finns några allmänna handlingar från mötet.

Jag ser två alternativ:
  1. Det finns inga handlingar från mötet. I så fall är hela gruppen inkompetent som håller ett så viktigt möte utan att dokumentera det.
  2. Handlingarna är inte allmänna. I så fall ska det vara ett beslut att de är sekretessbelagda. Det finns inte vad jag vet.
Här ser man vad öppenheten och delaktigheten är värd. Man håller hemliga möten inom Malmfältsgruppen och beslutar om stadens framtid. Vad tycker ni om det?

PS. Medlemar i Malmfältsgruppen är
Näringsministern
Kommunalrådet Kenneth Stålnacke, Kiruna kommun
Kommunalrådet Tommy Nyström, Gällivare kommun
Direktör Martin Ivert. LKAB
Länsrådet Håkan Spett, Länsstyrelsen i Norrbotten
Chefen för banförvaltningen Hans Öhman, Banverket
Vägdirektör Lena Dahlgren, Vägverket region Norr
Bergmästare Jan-Olof Hedström, Bergsstaten

Fackliga företrädare vid LKAB:
Tomas Nilsson, Metalls avd 604, Malmberget
Bertil Thornberg, Metalls avd 612 Kiruna
Karl Wikström, PTK

Statssekreterare Gun Eriksson, Statsrådsberedningen
Statssekreterare Mårten Lilja, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Statssekreterare Sven-Eric Söder, Näringsdepartementet
Statssekreterare Jonas Bjelfvenstam, Näringsdepartementet
Pol.sakkunnig Lars Jönsson, Näringsdepartementet
Ämnesrådet Ann-Christin Cederlund, Näringsdepartementet
DS

lördag, maj 13, 2006

Fegisar som inte vågar ta ställning

Lars Törnman citeras i NSD
-Fegisar som inte vågar ta ställning. Inför valet måste partierna sätta ner foten och tala om åt vilket håll de vill att Kiruna ska byggas. Det är ju den viktigaste frågan någonsin.
och han har en glasklar analys av anledningen till att kommunledningen inte vill uttala sig om var den nya bebyggelsen ska ligga:
-De vågar inte säga vad de egentligen tycker eftersom det är val. De vill inte riskera röster och ställer sig därför bakom två alternativ så att de kan lura till sig röster från alla håll.
Han noterar även att
-LKAB vill bryta järnmalm till maximala vinster. Deras fokus är inte på människors väl och ve.
Helt korrekt, LKAB är ett vinstdrivande aktiebolag vars enda mål är att generera maximal vinst åt ägarna. Visserligen kan ägarna av ett aktiebolag ange att även andra hänsyn ska tas, men staten har gjort klart att Kirunas rivning är en sak mellan LKAB och Kiruna kommun, d.v.s. vi vill ha maximal vinst, resten struntar vi i.

I Kuriren säger Kenneth Stålnacke
Att göra framtidens Kiruna till en valfråga ställer han sig mycket tveksam inför.
?Det är oerhört olyckligt och nästan politiskt odemokratiskt.
Om något är odemokratiskt så är det väl att partier mörkar vad man tänker göra efter valet, speciellt i den utan tvekan viktigaste frågan för Kiruna det här seklet.

Fördubblade hyror i Kiruna

I Kuriren uttalar sig FABs VD
Att FAB skulle bygga nya bostäder för att ersätta de som jämnas vid marken, är inte troligt. Lennart Thelin uppskattar att hyran för en nyproducerad lägenhet skulle fördubblas jämfört med dagens Kirunahyror och att det skulle vara svårt för innevånarna att acceptera.
Vad är alternativet till nybyggen om man har bostadsbrist, efter att kallställda hus tagits i bruk? Hyresgäster kommer alltså att få fördubblade hyror i nya bostäder efter att deras gamla rivits. Liknande situation har även villaägare som måste betala höga hyror för att bo kvar i sina inlösta hus. Vem ersätter kirunaborna för dessa merkostnader? Ingen, eftersom det inte finns några lagliga krav på det. Här måste Kommunen ställa krav på LKAB, annars kanske Kiruna kommer att få landets högsta hyror.

I artikeln görs även observationen att
2013 är alltså det magiska årtal då åtminstone järnvägen, och troligen även Ullspiran, påverkas.
?Det enda som är lite ovisst och otrevligt är osäkerheten om när något sker ? skulle Uppspiran spricka upp i dag vore det kört. Men som sagt, vi har ständigt kontakt med geologerna som mäter aktiviteten i marken. Tyvärr berättar inte malmen själv när den tänker ändra sitt beteende.
Ett minst sagt skrämmande perspektiv som förutom den personliga katastrofen för de boende skulle innebära att kommunen helt oförberedd måste ersätta mer än 148 bostäder. Ytterligare en anledning att inte ändra detaljplanen för området utan skriftliga garantier från LKAB.

Vem som helst kan bygga luftslott...

En intressant intervju med landsantikvarien och länsmuseichefen i Kuriren där han angående Kirunas rivning påpekar att
?Vem som helst kan bygga luftslott, men frågan är vem som ska betala dem, säger Curt Persson och höjer ett varningens finger inför den eufori som han tycker genomsyrar diskussionen om stadsflytten.
Det är värt att upprepa den enkla undringen många gånger: frågan är vem som ska betala. Något som inte många politiker i Kiruna verkar fundera på (förutom möjligen Lars Törnman och Niklas Siren). Persson säger även att
Vi kan gärna arrangera en arkitekttävling, men då måste vi samtidigt ha en tävling om finansieringen. För vem ska betala och vem ska ta hand om den delen av staden som håller på att dö? Hur ska vi finansiera det nya utan att det gamla slås ut?
och avslutar med
?Frågan är som sagt var komplicerad, inte minst ur finansieringssynpunkt eftersom vi talar om en ?familj? där vårdnadshavaren är staten och ?barnen? LKAB, Vägverket och Banverket också är statliga. Problemet är att det hela utspelar sig hos en ?släkting?, nämligen Kiruna, som måste ta ett övergripande ansvar.

onsdag, april 26, 2006

LKABs miljardvinster

Jag har tidigare skrivit om LKABs vinster och om hur staten avsagt sig allt ansvar för Kirunas rivning. Första kvartalet i år gav återigen en miljardvinst. Det noteras i NSDs artikel att
LKAB hör till de bolag som delar ut mest pengar till ägaren staten. I år uppgår utdelningen till 1,5 miljarder kronor.
Det är om något ett svek av staten, att man tar ut vinsterna från företaget utan att samtidigt ta ansvar för Kirunas rivning. Man borde lämna vinsterna i företaget för fondering inför framtida utgifter. Visserligen kommer staten inte undan sitt ansvar helt. Har inte LKAB några pengar när det behövs om 10-30 år kommer antagligen staten att vara tvungen att gå in med pengar. Men vem tror att några större summor då kan tas ur den löpande budgeten? Det blir nog verkligen minsta möjliga utgifter. Fattighjälp till Kiruna.

lördag, april 22, 2006

Mina synpunkter på översiktsplanen

Synpunkter på Samrådshandling - Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort

Jag anser att samrådshandlingarna är ofullständiga och felaktiga eftersom de viktigaste frågorna ej berörs. Hela processen ledande fram till en ny översiktsplan bör avvakta att klarhet nås på följande tre punkter:

1) Sprickutbredningen beskrivs ofullständigt i sektion 5 av samrådshandlingarna, endast baserat på information från LKAB.
Jag finner det odemokratiskt att ett vinstdrivande aktiebolag, helt utan insyn, bestämmer över rivningen av en stad. Handlingarna är grovt felaktiga när de saknar alternativ vad gäller sprickutbredningens omfattning och tidsplan. Självklart kan LKAB påverka sprickutbredningen.
En oberoende utredning kan presentera tänkbara alternativ och deras kostnad för LKAB, vilket skulle ge ett godtagbart faktaunderlag för en ny översiktsplan. Utan en sådan "cost-benefit" analys är samrådshandlingarna ofullständiga. Visserligen finns ett 0-alternativ beskrivet i sektion 10 av Miljökonsekvensbeskrivningen, innebärande ett omedelbart stopp av gruvbrytningen som får till följd att ingen bebyggelse påverkas, men det är ju totalt otänkbart för de flesta Kirunabor. Mellan extremalternativen ingen brytning och maximal brytning finns ju dock ett helt spektrum av möjligheter som är outredda.
Ett hypotetiskt exempel på vad en oberoende utredning skulle kunna komma fram till är att LKAB kan halvera sprickutbredningshastigheten, men att företagets vinst då skulle halveras.
Sådana fakta måste finnas som grund för att kommunen ska kunna besluta om ändrad översiktsplan, som i förlängningen innebär att invånare kommer att fördrivas från sina hem.

Kommunstyrelsen beslutade 2005-09-05 att ge kommunstyrelsens presidium i uppdrag att av Malmfältsgruppen begära en statligt finansierad oberoende utredning av sprickbildningens utveckling och spridning i Kiruna.
Jag anser att eventuella ändringar av översiktsplanen ska invänta resultatet av denna utredning.

2) På sidan 38 nämns angående markdeformation, liksom i förbifarten, att påverkade områden övergår då till industrimark. Samrådshandlingarna är ofullständiga då de saknar beskrivning av hur denna process kommer att gå till. T.ex. saknas svar på frågorna: Vilka kriterier avgör när ett område är påverkat? Vilka krav kommer kommunen att ställa på LKAB för att omvandla ett påverkat område till industrimark?

3) En annan grundläggande brist i samrådshandlingarna är den totala avsaknaden av ekonomiska kalkyler. Markanvändningen kan inte frikopplas från finansieringsfrågor eftersom kommunen kommer att få enorma utgifter till följd av markanvändningen enligt en ny översiktsplan. Det vore oansvarigt av kommunen att besluta om en översiktsplan som är underfinansierad. Vad kommer de olika alternativen att kosta? Vem ska betala? Om man räknar med extern finansiering, vilka garantier finns, för vilka belopp?

Kiruna, 2006-03-09


Mats Holmström
Teknologie doktor

onsdag, mars 01, 2006

Malmbergsbor måste anlita jurister

För alla som i samband med Kirunas rivning tycker att Det här ordnar LKAB kan det kanske vara en tankeställare att se vad som händer i Malmberget, där man ligger längre fram i processen. Där är villaägare tvungna att anlita juridisk hjälp gentemot LKAB för att komma någon vart i förhandlingar med LKAB. Det är skamligt att LKAB beter sig så att människor känner sig tvungna att själv bekosta advokater. Men det är många frågor som inte verkar lösas på ett bra sätt: 1) Människor blir fastlåsta med osäljbara hus i rasriskområden fram till eventuell inlösen. 2) Efter inlösen får man betala avsevärt mer i hyra för att bo kvar i sitt hus än de utgifter man hade tidigare.

Ett grundkrav borde vara att LKAB ser till att ingen husägare förlorar ekonomiskt på gruvbrytningen. Det tillkommer nog stora påfrestningar av att fördrivas från sitt hem.

LKABs vinst 2005

LKABs vinst 2005 blev 6,5 miljarder. Som jag skrivit om tidigare borde stora delar av vinsten fonderas för att framöver bekosta Kirunas rivning. Läget nu är att staten skjutit över allt ansvar på LKAB. Vad händer om LKAB går med förlust när pengar behövs? Och även om LKAB går med vinst då så är det ett vinstdrivande aktiebolag som bedriver gruvbrytning och därmed inte har något intresse av dom enorma kostnader som rivningen av Kiruna kommer att medföra. Man kommer antagligen välja de billigaste alternativen. Är det vad vi Kirunabor vill ha? Dags att kommunen tar saken i egna händer och ställer krav på staten och LKAB. Ändra inte översikts- och detaljplanen utan garantier på en ekonomisk ersättning som är kontinuerlig och stabil. Kommunen ska själv få bestämma över pengarna och inte behöva stå med mössan i hand. Kräv en vinstandel av LKAB för all framtid!