Nya Kiruna visualiseras

NSD skriver att

För kommunledningen återstår bara två alternativ för flytten av delar av Kiruna. I början av juni får kirunaborna se dem med egna ögon. - Vi måste veta i vilken riktning staden ska växa, säger Kenneth Stålnacke, kommunstyrelsens ordförande.

Allting är redan bestämt. Det som återstår för Kirunaborna att tycka till om är två alternativ för den nya stadens placering. Kommunen, precis som Näringsdepartementet, hoppar helt över frågan om staden behöver rivas. Det bestäms av några ingenjörer på ett vinstdrivande aktiebolag.

Det sägs att man ska utreda två alternativ som är tillräckligt tillfredställande med tanke på riskfaktorer. Problemet är att det inte finns någon definition av riskfaktorerna. Ingen riskanalys som väger kostnader mot nytta, t.ex. olika tänkbara rasriskkartor beroende på hur man bryter malmen i framtiden. Sådan information som en oberoende utredning skulle kunna ta fram. Det skulle ge en grund för en demokratisk diskussion av hela frågan. Det odemokratiska förfarandet nu är att LKAB pytsar ut ogrundad information till kommunen och media. Kommunen ställer i sin tur medborgarna inför ett fullbordat faktum.

Slutligen sägs att

I december 2006 ska kommunen fastställa den slutgiltiga översiktsplanen.

Tiden är knapp om något ska kunna göras åt vad som håller på att hända. Jag är nästan förvånad att beslut ej ska tas förrän om 1,5 år. Det är ironiskt nog en lång tid om man ser till hur allting skyndas på i den här frågan.

Som vanligt undrar jag även: Vem betalar för kommunens planeringsarbete?

Ser även att Kuriren har en artikel som beskriver tre alternativ: Luossavaara, Sandstensberget eller Aptasvaara.

Östros lovar 2,5 miljarder

Tyvärr räcker väl dessa miljarder knappt till att flytta järnvägen, bangården, m.m. Det kommer att kosta 2-3 miljarder enligt tidigare uppskattningar. Kunde han inte avsatt några miljoner till en utredning om hur mycket pengar som behövs? Det hade kunnat bekosta en grundlig utredning av utomstående gruvexperter. Återigen: Behöver Kiruna rivas?

Utan Kiruna hade inte LKAB funnits

Martin Ivert säger att Utan LKAB hade inte Kiruna funnits. Jag skulle vilja vända på det, utan Kiruna hade inte LKAB funnits.

Samma dag uttalar sig Gruvtolvan om vem som ska betala. Inte LKAB enligt 12:an. Hur som helst är det Staten som måste betala. Hade allt skötts med framförhållning hade man kunnat fondera LKABs vinster under många år (istället för att låta dom gå in i statens kassa). Nu har antagligen LKAB inte de pengar som behövs, alltså måste staten betala.

Det är lätt att tänka sig vad som kan hända:

1. Kiruna måste rivas, annars måste gruvan läggas ned.
   
   Kiruna rivs.


2. LKAB kan inte betala vad det kostar att bygga upp en ny stad, i så fall måste gruvan läggas ned.
   
   Ingen vill betala uppbyggnaden.

Staten, genom LKAB, hotar med nedläggning och Kiruna blir utan ersättning.

Stålverk i Kiruna

Törnman verkar vara den enda politiker som arbetar för Kirunabornas bästa, och kommer med konstruktiva förslag.

Är inte Luleå för långt från kunderna? Kiruna har ju tillgång till Narviks isfria hamn. Även om stål går på järnväg till södra Sverige och övriga Europa, så är avståndsskillnaden från Luleå eller Kiruna försumbar.
Precis som med LKABs huvudkontor håller inte argumentet att Luleå skulle vara mer centralt än Kiruna i ett internationellt perspektiv.

Se även ursprungsartikeln med Törnmans förslag

Kirunas framtid

Vem betalar för kommunens nya hemsida Kirunas framtid, som ser väldigt påkostad ut? Antagligen Kommunen. Samma Kommun som har stora ekonomiska problem.

Lasses veckobrev

Lars Törnman är den enda politiker som jag sett uttala sig kritiskt om rivningen av Kiruna. I Lasses veckobrev nr. 9, 2005, skriver han att

Visst är det bra med "flytten av Kiruna" om det sker på sådant sätt att vi inte själva får stå för hela kalaset. Som det är nu har Göran Persson tydligt deklarerat att vi får själva lösa frågan tillsammans med LKAB. Att riva och bygga nytt kostar enorma summor oavsett om det handlar om V/A, gator, fjärrvärmekulvertar eller hus. Byggkostnader gör självfallet att boendekostnaderna rakar i höjden. Någon måste ju betala och som det ser ut hittills så får vi Kirunabor stå för notan. Inte hjälper det att mantra ut budskapet om "goda vänner" som ställer upp. Vi har redan sett vad "vännerna" i landstinget gjort för Kiruna.

Just det, om vi utan krav förlitar oss på att det ordnar sig, slutar det helt säkert med att Kirunaborna får betala.

Förslag till inskription

I Kiruna kyrkpark finns en gravsten. Jag föreslår att man gör ett tillägg i inskriptionen, markerat med rött nedan.

I och med detta glöms det aldrig bort vilka som bar ansvaret.

Varför skriver jag det här?

Om någon undrar varför jag skriver här så är bakgrunden följande. Jag tycker att all rapportering i medierna om den förestående rivningen av Kiruna varit helt okritisk. Den största frågan är om staden överhuvudtaget behöver rivas. Finns det andra alternativ än att stänga gruvan? Om det skulle vara så att enda alternativet till rivning är stängning av gruvan så skulle jag kunna godta det. Kiruna skulle inte funnits utan gruvan. Problemet är att undersökningen av andra alternativ verkar vara bristfällig, för att inte säga obefintlig. Hur kan några ingenjörer i ett aktiebolag utan insyn få bestämma en hel stads framtid? Varför tillsätts inte en oberoende offentlig utredning? Den skulle kunna bestå av utländska sakkunniga utan bindning till LKAB. De skulle få i uppdrag att undersöka alla tänkbara alternativ och kunna komma fram till vilka som är ekonomiskt rimliga. Kanske kan man då välja ett alternativ som är dyrare (ger mindre vinst för LKAB) men som minskar de enorma sociala konsekvenser som en rivning av en stad innebär.

Sedan finns många mindre, men nog så viktiga, frågor. Vem betalar alla kostnader för flytt och rivning av hus, ny infrastruktur, m.m.? Varför har inte Kiruna kommun förhandlat fram skriftliga garantier på att alla merkostnader kommer att täckas av staten och LKAB? Jag tror att det finns en uppenbar risk att Kommunen blir sittande med Svarte Petter i slutändan. Man har redan nu börjat spendera pengar på möten, resor, planering utan att vara garanterad ersättning. Kommunens ekonomi är redan i utgångsläget katastrofal (man drog in julgranen på min sons dagis för att spara pengar) och pengarna kommer att tas från vård, skola och omsorg.

Om inte vi kommunmedborgare ställer krav på Kommunen, LKAB och Staten så är vår stad snart jämnad med marken och kommunen i konkurs.

Kommunen uppvaktar Näringsministern

Kenneth Stålnacke skriver på SAPs hemsida att han uppvaktat Näringsministern, och räknar upp några frågor som togs upp:

1. behovet av en gemensam överenskommelse mellan Kiruna kommun - LKAB - Staten så att inga oklarheter ska råda kring vem som gör och står för vad.
   
   Bra, men detta borde ha funnits redan när kommunen spenderade den första kronan på planering.
   
   
2. Vi föreslog också att LKAB nu måste få börja fondera ur de starka vinstmedel man själv får fram, för de framtida kostnader som samhällsomvandlingen kommer att medföra. Istället för att som nu där delar av vinsten går till andra samhällsprojekt så bör LKAB få fondera dessa medel i Kiruna. Detta ser vi som det enklaste sättet att finansiera samhällsomvandlingen/framtidsinvesteringarna.
   
   Varför ska kommunen lägga sig i hur Staten och LKAB löser det ekonomiska? Men här skulle vara ett utmärkt läge att kräva en avgift till kommunen per ton malm, alternativt andel av vinsten. Utan tidsbegränsning, som ersättning till kommunen, inte för de direkta kostnaderna, utan för de sociala merkostnaderna (för sveda och värk).
   
   
3. LKAB:s huvudkontor bör nu flyttas till Kiruna som en tydlig markering från ägarens sida att det är nödvändigt att koncernledningen finns på plats i Kiruna dagligen i denna angelägna och omfattande förändringsprocess!
   
   Här är en fråga som borde drivits hårt för länge sedan! Varför är ledningen separerad från verksamheten? Jag kan förstå storbolag som placerar huvudkontoret nära en internationell marknad, i London eller New York. Men hur kan man placera ledningen i Luleå? Jag tror att just detta är en stor anledning till att hela den framtida gruvbrytningen blivit den skandal den är, med missade inmutningar och otillräckligt utredda alternativ. De med makt sitter i Luleå utan direktkontakt med verksamheten i Kiruna och utan djupa kunskaper i gruvbrytning. De kunskaperna finns i Kiruna, men man har inte makten och framtidsvisionerna. Flytta Huvudkontoret till Kiruna, eller varför inte återinföra en disponent?
   
   
4. Högskole- och forskningssatsningen på 100 miljoner kronor som LKAB finansierar bör lokaliseras till Kiruna!
   
   Bra förslag, men antagligen för sent.
   
   
5. Eftersom SGU nu också gett sig in i diskussionen så bör en SGU-enhet lokaliseras till Kiruna så att de på plats och ställe kan göra ett mer ingånde jobb kring Riksintresset järnmalmen!
   
   
6. Etableringen av centralen för automatisk hastighetskontroll lovade han ta tag i.

Jag är positivt överraskad av de frågor som togs upp. Risken är tyvärr att det bara stannar vid diskussioner som snabbt glöms bort. Vad som behövs är att Kiruna sätter kraft bakom orden genom att t.ex. sätta villkor som måste uppfyllas innan kommunen utfärdar de tillstånd och planändringar som behövs för den framtida brytningen. Ingen ska t.ex. inbilla sig att LKABs huvudkontor kommer att flyttas till Kiruna utan motstånd.

Svar från Näringsministern

Efter drygt en månad får jag ett svar från Näringsminister Thomas Östros. Här påpekas att departementet följer processen. Vad jag ifrågasatt är dock att själva beslutsprocessen är bristfällig och odemokratisk. Svaret på mina två frågor är anmärkningsvärt:

Beträffande Dina frågor så har jag erfarit av LKAB att det inte går att bryta malmen i en annan del av kroppen och att några andra metoder att bryta malmen inte finns.

Här medger alltså Östros att det enda beslutsunderlag departementet har kommer från LKAB. Just vad jag ifrågasatte: Att några ingenjörer, i ett aktiebolag utan insyn, styr över en hel stads öde. ... Ett odemokratiskt förfaringssätt som inte borde få förekomma i Sverige. Samantaget så bekräftar brevet mina farhågor om att departementet inte tar sitt ägaransvar och skaffar sig oberoende information, utan litar helt på vad ett vinstdrivande aktiebolag säger!